På 1970-talet så inträffade stora oljekriser och då blev det fart på solvärmesystemen. Det går till så att det ifrån solen kommer energi i form av strålning. Den här strålningen är viktig för allt liv på jorden och energiförsörjningen. Med energiförsörjning menar vi solenergi i form av solfångare. Det går till så att solens strålar med hjälp av en solfångare omvandlas till energi. Solfångaren fungerar så att vatten med glykol i går in i solfångaren där det värms upp av solljuset med hjälp av absorbatorn som tar upp solljuset och gör att det blir varmt. Det varma vattnet fortsätter in i ackumulatorn, som är ett lager för värme, varifrån värmen går vidare ut i hushållen.
I medelhavsområdet har det utvecklats en byggnadsteknik av solfångare som utnyttjar solenergin både som ventilation och värme. Sådana system kallas för passisiva system. I Norden däremot så har det utvecklats lågenergihus med tjock isolering i tak och väggar. Många hus får den största delen av sin energi i form av solenergi och sådana hus kallas solhus. I ett solhus så lagras värmen både dag och natt. Under sommaren så går taket ut en bit längre på den södra sidan för att det inte ska bli för varmt i huset. Att det är på den södra sidan beror på att solen ligger på där under den varmaste delen av dagen. På vintern så når solstrålarna i alla fall in i huset och kan värma upp huset. Värmen fördelas i huset med hjälp av ett fläktsystem. I ett normaltstort hus täcker tappvarmvattensystemet med ackumulatorn och solfångaren ca 65% av årsbehovet av varmvatten. Ett annat system är det aktiva system där värme cirkulerar i en krets från solfångaren. I Europa så är det systemet vanligt. I Australien, Isreal, Japan och Indien däremot är tappvarmvattensystemet vanligt och används både i små och större hus. Det systemet består av en solfångare, en ackumulator och ett tillsatsvärmeelement. Ackumulatorn och tanken är ihop byggd och står ofta på taket. I de delar av världen som löper stor risk för frysperioder så är solvärmekretsen kopplad till en ackumulator som i sin tur går via en värmeväxlare.
För att man ska kunna uppnå en stor energiförsörjning i till exempel ett industriland
så krävs andra system än de vi nyss nämnt. I industriland använder man solvärmecentraler
istället. De fungerar ungefär som tappvarmvattensystemet. Skillnaden är att
man kan lagra varmvatten under dygnets alla 24 timmar och under längre perioder.
Sverige har under 80-talet haft en stor del i utvecklingen av just sådana system.
Den största solfångaranläggningen i Sverige finns i Nykvarn i Södermanland.
Den är 7500 kvadratkilometer stor och ger ca 800 hushåll energi. Under vinterperioden
kan den inte förse dessa hushåll med energi. De får då komplettera med el och
olja för att få värme. Att de inte kan lagra värme under varmare perioder att
ha tills det blir kallt är en negativ sida med solenergin. Omkring 90-talet
byggdes det några solenergianläggningar i Sverige men intresset har minskat
p g a de sjunkande oljepriserna.
Innan vi går in på sätten att lagra energi så vill vi klargöra att man endast lagrar energin tillfälligt. Man kan alltså inte lagra energin under längre perioder så att man har energi året om. Ett av de två sätten som finns är marklagring där vattnet värmen upp marken. Om man lagrar vattnet i berg så lagras det i långa borrhål som kan vara upp till 100 meter långa. Detta kallas för berglagring.
Man kan omvandla strålningsenergin till elektrisk energi med hjälp av solceller. Solcellerna används inte så flitigt idag vilket kan bero på att de är relativt dyra. Solcellerna kan komma att användas mer i framtiden eftersom man håller på att ta fram en ny form av solceller som ska bli både effektiva och billigare än de gamla. Fördelen med solceller är att de håller länge och man slipper arbeta så mycket med dem.
Det som gör att kärnkraften använd i större utsträckning än solenergin är att man med kärnkraft kan utvinna mycket mer energi. Kärnkraften kan dessutom användas året runt medan solvärmen bara kan användas under varmare perioder eftersom de inte kan lagra värme. Sveriges regering har ändå bestämt sig för att kärnkraften ska avskaffas. Anledningen till det är att det finns stora risker med kärnkraften. Som t ex radioaktiv strålning. Ett skräckexempel på detta är Tjernobylolyckan den 26 April 1986 där ett kärnkraftverk i Ukraina förolyckades och radioaktiva ämnen spreds med vinden mer än 100 mil bort. Även vi i Sverige drabbades av Tjernobylolyckan. Vi kunde t ex inte äta svamparna i skogen och man fick vara försiktig med att äta köttet från skjutna djur. I dagens läge så är det svårt att ersätta kärnkraften med solenergin, men om solenergin får lite tid på sig att utvecklas så skulle det bli ett bra, och dessutom miljövänligt, alternativ. Den slutsats vi kommer fram till är att om solenergin fortsätter att utvecklas i rätt riktning så kommer den solklart att få en ljusare framtid!